Vårdpersonal

Vanliga frågor

Vanliga frågor om barns mjölkallergi 

Om det här är första gången du hör talas om mjölkallergi har du förmodligen många frågor om vad det innebär för ditt barn, både nu och i framtiden. 

Här hittar du några allmänt hållna svar på de vanligaste frågorna. Men kom ihåg att eftersom allergin och symptomen ser olika ut från barn till barn är det din vårdkontakt som är din allra bästa informationskälla. Observera att följande information inte är avsedd att ersätta råd och rekommendationer som ges av vårdpersonal.

1. Vad är mjölkallergi? 

När en bakterie eller ett virus (vid t.ex. en förkylning) tar sig in i ditt barns kropp reagerar immunsystemet för att bekämpa den. Det är bra, eftersom det håller barnet friskt. Men ibland blir immunsystemet lite överbeskyddande och får kroppen att attackera saker som inte är skadliga, t.ex. de proteiner som finns i komjölk. När ditt barns immunsystem väl har identifierat komjölksproteinerna som ett hot kommer det att vilja bekämpa dem varje gång barnet äter mat som innehåller mjölk. Det kan ge ihållande allergiska reaktioner som kolik, nässelutslag, utslag samt problem med andning och matsmältning. Även om det kan vara jobbigt att höra att ditt barn inte längre kan äta mjölkprodukter finns det en god chans att det inte behöver fortsätta vara så. De flesta barn växer ifrån sin mjölkallergi i 3–5-årsåldern. 

2. Vilken sorts reaktioner ger komjölk upphov till?

Vilka reaktioner som uppstår och hur allvarliga de är varierar beroende på hur känsligt just ditt barn är för komjölksprotein. De flesta barn med mjölkallergi får milda till måttliga reaktioner – t.ex. kolik, reflux, diarré, förstoppning, gaser i magen, hudutslag, ihållande hosta, snuva och pipande andning – några dagar efter att de ätit komjölksprotein. Allvarliga problem är oftast tydligare och kan uppträda inom några minuter eller timmar efter intag av produkter som innehåller komjölk. De kan visa sig som andningssvårigheter, blödning från ändtarmen, nässelutslag eller andra utslag samt anafylaktisk chock (allvarliga magsmärtor, pipande eller väsande andning, oregelbunden puls och lågt blodtryck). Små barn med mjölkallergi kan också verka irriterade eller oroliga vid matdags, sova dåligt eller ha problem att gå upp i vikt.

3. Är det lätt att avgöra när ett barn har mjölkallergi?

Nej, inte alltid. Därför är det viktigt att ni träffar en läkare så snart du börjar misstänka det. Reaktionerna kan se väldigt olika ut beroende på hur känsligt ditt barn är för komjölksprotein. Barn som har mjölkallergi kan få kolik, reflux och utslag – men det kan också barn som är allergiska. Det hela blir ännu mer komplicerat av att de allergiska reaktionerna ibland inte uppträder förrän flera dagar efter det att barnet ätit vanlig modersmjölksersättning eller produkter som innehåller mjölk. Kopplingen mellan reaktionerna och mjölkprodukterna i barnets kost är alltså inte alltid så tydlig. 

4. Hur vet jag om mitt barn har mjölkallergi?

Om er läkare misstänker att barnet har mjölkallergi kan han/hon föreslå att du helt tar bort komjölksprotein ur barnets kost för att se om symptomen minskar.

Om du ammar

Eftersom fragment av komjölksprotein kan överföras till barnet genom bröstmjölken kan du som ammar behöva ta bort mjölkprodukter ur din egen kost. Hur länge kosten behöver vara mjölkfri är individuellt och bör ordineras av läkare eller dietist. Rekommendationen är att avlägsna komjölksprotein ur kosten under minst 2 veckor och upp till 4 veckor vid symptom som eksem, diarré, magsmärta och blod i avföringen.5

Om symptomen inte förbättras är det inte troligt att det är komjölken som barnet reagerar på, men det finns naturligtvis undantag. Rådgör med din läkare eller dietist. Du ska inte sluta amma, eftersom bröstmjölk är den bästa näring ett spädbarn kan få. 

Om du ger modersmjölksersättning

För barn som får modersmjölksersättning innebär koständringen att du byter till en hypoallergen specialnäring, dvs. en som är särskilt framtagen för att inte orsaka allergiska reaktioner hos barn med mjölkallergi. De här specialnäringarna finns i två olika typer: höggradigt sönderspjälkade samt aminosyrabaserade specialnäringar.

När komjölksproteinet väl har tagits bort ur barnets kost kan din läkare vilja göra en s.k. oral födoämnesprovokation, där ditt barn ges en mycket liten mängd mjölkbaserad produkt och övervakas noga för att se om det visar några tecken på allergiska reaktioner. Det här görs vanligtvis på plats hos läkaren eller på sjukhus, men kan också på inrådan av läkare göras hemma genom att du gradvis åter börjar ge vanlig komjölksbaserad ersättning medan du lägger märke till eventuella reaktioner eller beteendeförändringar. Börja inte ge ditt barn mat som innehåller komjölk utan att ha talat med läkare.

Ibland kan läkaren begära ett mjölkallergitest på barnets hud eller blod.2

Pricktest innebär att en liten yta på barnets arm eller rygg utsätts för komjölksprotein. Därefter sticker man försiktigt i huden så att vätskan absorberas.3 Om ditt barn är allergiskt kommer sticket att bli rött eller svullet inom ca 20 minuter, medan du är kvar hos läkaren. 

Vid test av blod tar doktorn ett blodprov som skickas till ett labb där mängden antikroppar mot komjölksprotein mäts. Det kan ta flera dagar att få resultatet, ibland ännu längre tid. Tyvärr är varken pricktest eller blodprov hundraprocentigt säkra när det gäller att upptäcka mjölkallergi.2

5. Hur behandlas mjölkallergi?

Om er läkare eller specialist misstänker att barnet har mjölkallergi föreslår hen förmodligen att du helt tar bort komjölksprotein ur barnets kost.

Om du ammar

Eftersom fragment av komjölksprotein kan överföras till barnet genom bröstmjölken kan du som ammar behöva ta bort mjölkprodukter ur din egen kost Ta inte bort något födoämne ur din egen kost på eget bevåg, utan gör endast detta på inrådan av vårdpersonal.Du ska inte sluta amma, eftersom bröstmjölk fortfarande är den bästa näring ett spädbarn kan få.

Om du ger modersmjölksersättning

Barn som får modersmjölksersättning behöver bara byta till en hypoallergen specialnäring, dvs. en som är särskilt framtagen för att inte orsaka allergiska reaktioner hos barn med mjölkallergi. De flesta barn klarar sig bra med en höggradigt sönderspjälkad, hypoallergen specialnäring som Nutramigen LGG® eller Nutramigen 1 Lipil.

Komjölksproteinet i Nutramigen LGG® och Nutramigen 1 Lipil har brutits ner till små bitar, vilket ger lägre risk för allergiska reaktioner. I vissa fall kan symptom på mjölkallergi, t.ex. kolik, upphöra inom 48 timmar efter byte av produkt.4 Även om det är ovanligt finns det dock ett antal barn som får allvarliga reaktioner på komjölksprotein och därför inte heller tål höggradigt sönderspjälkade specialnäringar. De behöver i stället en hypoallergen specialnäring som baserats på aminosyror, proteinernas små byggstenar.2 De flesta barn utvecklar en tolerans mot komjölk när de är mellan tre till fem år gamla. Börja inte ge ditt barn mat som innehåller komjölk utan att ha talat med vårdpersonal.

6. Vad orsakar mjölkallergi? 

Allergin uppträder ofta under barnets första levnadsår, utan någon egentlig anledning. Berätta för läkaren om det finns allergi i familjen mot livsmedel som komjölk, soja ägg, vete, jordnötter, nötter eller fisk, eller om det har förekommit hösnuva, astma eller eksem.1,2 Ju vanligare de här allergityperna är i familjen, desto större risk löper ditt barn att drabbas av mjölkallergi.

7. Är det vanligt med mjölkallergi?

Mellan 2 och 3 procent av alla barn är allergiska mot komjölk.5

8. Kommer mitt barn att bli allergiskt mot annan mat än mjölkprodukter?

Det är möjligt. Mellan 10 till 35 procent av de barn som har mjölkallergi är också allergiska mot soja.5 Om det finns födoämnesallergier i familjen bör du tala med läkare innan du börjar ge barnet mat som kan framkalla allergier, t.ex. komjölk, soja, ägg, vete, jordnötter, nötter och fisk.6

9. Kommer mitt barn alltid att vara allergiskt mot komjölksprotein?

De flesta barn utvecklar en tolerans mot komjölk när de är mellan tre till fem år gamla.2,3

Nutramigen LGG® har visat sig stimulera den här naturliga processen som en del av kostbehandlingen .I en studie hade 79 % av barn med mjölkallergi byggt upp tolerans för komjölk efter att de ätit Nutramigen LGG i tolv månader. Signifikant fler än för de andra specialnäringarna som testades. 3*

Tolerans innebär att ditt barn kan äta mjölkprodukter igen utan att få någon allergisk reaktion.

*Jämfört med en kaseinbaserad höggradigt sönderspjälkad specialnäring utan LGG samt specialnäringar baserade på sönderspjälkat risprotein, soja eller aminosyror.

10. Vad är skillnaden mellan mjölkallergi och laktosintolerans?

Mjölkallergi är immunsystemets reaktion på mjölkproteiner som kasein och vassle. Laktosintolerans är när kroppen inte kan tillgodogöra sig laktos, som är en sockerart i mjölken. Barn med laktosintolerans saknar det enzym som behövs för att bryta ner mjölksockret.7 Mjölkallergi och laktosintolerans har en del gemensamma symptom, t.ex. gaser i magen, magsmärtor och diarré.7 Men till skillnad från mjölkallergi påverkar laktosintolerans inte immunsystemet och orsakar inte allergiska reaktioner som nässelutslag, hudutslag, pipande andning samt ihållande snuva och hosta. 

11. Behöver mitt barn träffa en specialist?

Er läkare kan remittera er till en barnallergispecialist (barnallergolog), barndietist eller barngastroenterolog (en läkare som specialiserat sig på barns mag-tarmkanal och problem med matsmältningen).

Eftersom en del hel- och halvfabrikat, t.ex. bröd, flingor och kex, kan innehålla dolda mjölkingredienser kan det vara bra att träffa en dietist innan du börjar ge ditt barn fast föda. En dietist kan hjälpa dig att se till så att barnet får alla de näringsämnen det behöver för att växa och utvecklas på ett bra sätt trots en mjölkfri kost.

LGG är ett registrerat varumärke tillhörande Valio Ltd. Finland

Vanliga frågor reference

Referenser
1. Fiocchi et al. 2012 (DRACMA)
2. Koletzko et al. 2012 
3. Canani et al. 2013
4. Lothe et al. 1989
5. Vandenplas et al. 2007
6. De Greef et al. 2012 (http://www.wjpch.com/UploadFile/003%20%2011-194.pdf)
7. Du Toit et al. 2010